en tanke.
Nyss stod jag nere i köket och bredde mig ett par mackor medan tvn stod på i rummet bredvid. Jag lyssnade lite halvt på reklamen som gick, så kom det en sån där reklam om att man ska skänka pengar till fattiga barn, ni vet. "Mohamed är sju år, han har förlorat båda sina föräldrar. Han har inte råd att gå i skolan, istället måste han arbeta."
Nånting i den stilen.
Då började jag fundera, den där lilla Mohamed eller vad barnet nu heter på sju år som sitter nere i Afrika i nån liten hydda och svälter, hur känns de för honom när ett svenskt tv-team kommer och ska filma honom när han sitter och ser lagom eländig och lite småsöt ut? Det kan väl inte direkt vara trevligt?
Och vad får han för det? En klapp på axeln och ett löfte om nånting? En bit mat? Pengar? Ingenting?
Förlåt, det här låter helt sjuk. Men jag började bara fundera.
Sen tror jag, att hur eländigt ens liv än är, så vill nog ingen människa visa upp sig för världen "titta på mig, jag är söt, jag är hungrig, ge mig pengar". Har jag fel?
Det var bara en tanke.
fan så smart du är ;D
Det är ju faktiskt sant..
okej haha. ja du har helt rätt.. de är nog bäst om ingen får se hur eländigt dom har det så vi slipper bry oss. så länge vi har de bra här i sverige så kan ju dom svälta bäst dom vill o ja tror verkligen mohammed mår skit nu när han fått lite hopp om att någon i världen kanske bryr sig tillräckligt mycket så dom kan skänka en slant så han slipper svälta till döds...
