Don't believe in the things that don't believe in you
Om mindre än 24 timmar befinner jag mig i Norrbotten igen. Det känns dubbelt, som alltid när jag åker mellan mina två "hem", sanningen
är att det finns andra platser som känns mer hem än det som världen
är att det finns andra platser som känns mer hem än det som världen
anser borde vara hemma.
Jag mår bra av att andas skånsk luft, det är det bästa jag tar med mig här i från. Under mina veckor här har jag blivit vuxen, gjort slut med saker, sorterat upp minnen, sorterat upp mig själv.
Det behövdes, det känns skönt.
Så nu känner jag mig redo att återvända norrut och ta tag i livet som finns
där med ny luft i lungorna, också verkar det tydligen vara dags att ta tag i framtiden också nu när sista terminen på gymnasiet påbörjas och lär
flyga iväg. Tanken av att söka ett vanligt jobb, att vara arbetslös som
alla de stackare jag halvt hånat och halv lidit med känns skrämmande.
Jag mår bra av att andas skånsk luft, det är det bästa jag tar med mig här i från. Under mina veckor här har jag blivit vuxen, gjort slut med saker, sorterat upp minnen, sorterat upp mig själv.
Det behövdes, det känns skönt.
Så nu känner jag mig redo att återvända norrut och ta tag i livet som finns
där med ny luft i lungorna, också verkar det tydligen vara dags att ta tag i framtiden också nu när sista terminen på gymnasiet påbörjas och lär
flyga iväg. Tanken av att söka ett vanligt jobb, att vara arbetslös som
alla de stackare jag halvt hånat och halv lidit med känns skrämmande.
Kommentarer
Trackback
