I must say that I worry for our love in this cold war

Det gör lite ont i mig att använda irrelevanta rubriker såhär, men jag var tvungen. Jag sitter i min säng, trött är bara förnamnet och det är verkligen tur för jag kan inte ens få upp pulsen över panikattacken som egentligen borde vara på väg. Så fort som möjligt måste jag bestämma vilken del av garderoben som ska få följa med till Hässleholm. Ångesten ligger stört över nyårsafton, har bestämt mig för att shoppa något nytt där nere, men jag lär ju antagligen inte hitta något som alltid annars när jag verkligen behöver något. Ah shit vad fan ska jag ha på mig i två veckor?! 

Det här är första gången i mitt liv som jag funnit det jobbigt att ta det här beslutet. Jag förstår inte vad det är med mig. Tänk om jag håller på att tappa bort planeraren inom mig, vad ska jag då ta mig till?






Kommentarer

Släng en kommentar om inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (syns bara för mig)

URL/Bloggadress:

Din kommentar:

Trackback
RSS 2.0