j. Karlsson

Min absolut första kärlek hade jag när jag var elva. Ända sen jag var liten har jag alltid haft ett intresse av killar på något vis, ville gärna känna närhet både fysiskt och psykiskt. Kanske det var något jag behövde kompensera för.

Hur som helst, den här killen eller pojken kanske låter bättre, träffade jag på kollo. Det var sommaren mellan femman och sexan och jag skulle precis fylla elva. Jag minns inte hur det blev just vi, men jag minns att det var många, många timmars sanning eller konsekvens i sovsalarna inblandat. Efter x antal pussar blev galet vi förälskade båda två. Vi gjorde alltihop den veckan och vi pussades och kramades hela tiden. Han hade sängen ovanför min och jag sträckte upp handen och höll i hans hand alldeles för länge på kvällarna, bara för att jag var så kär.

Under tiden vi var där på kollot fick jag även min första riktiga kyss av den pojken. Vi var ett litet gäng på 6-7 pers, alla tjejer hette Johanna minns jag så jag gick under smeknamnet "K". Hur som helst, vi satt där i sovsalarna och lekte sanning eller konsekvens som vanligt när jag och Jonathan som han hette fick uppgiften att kyssas. Det var äckligt, hemskt, obehagligt på alla vis, men det var så det var.

Jag och Jonathan var tillsammans i fem månader, sen gjorde jag slut av en korkad anledning, jag var ju trots allt bara elva. Men tiden vi hade var härlig, det minns jag. Han bodde typ en mil bort från mig och det var ju hur mycket som helst då, så vi träffades bara på helgerna men spenderade timme efter timme på telefon varje kväll. Extremt söt kille som jag hörde hade frågat efter mig bara för ett par år sen, en sån person man verkligen undrar vad det blev av dem.