j. Karlsson

Mitt absoluta favoritminne är utan tvekan när jag och Ida var på Aidenkonserten. Aiden har legat mig nära om hjärtat i många år och jag avgudade varenda medlem i banden i några år. Nick Wiggins var mannen som fick mig att vilja spela bas, som jag fortfarande drömmer om. Jag älskade helt enkelt Aiden och det gör jag fortfarande, ska rama in affischen jag slet ner från stan för konserten och rama in den sen.

Åter till minnet. Året var 2008, så det börjar vara ett tag sen. Jag tog ledigt från skolan för att åka på konserten och det fattade min mamma senare, hon var fly förbannad. Det var en onsdag och på tisdagen åkte jag och Ida till hennes pappa. Han hade lämpligt nog en lägenhet ett par hundra meter från spellokalen. När vi kom dit såg vi två av bandmedlemmarna! Vi visste inte riktigt vad vi skulle göra så vi stod ett tag och såg ut som idioter. Till slut vågade vi oss fram och prata med dom. Minns inte ett skit av konversationen men Angel Ibarra tackade oss för att vi kommit för att se dom också fick vi autografer, kramar också tog jag en bild på dom. Underbar känsla!

Själva konsertdagen drog vi ut för att köa åtta på morgonen jag och Ida och det var riktigt trevligt när vi satt där. Till slut fick vi gå in, sju på kvällen om jag inte minns fel och konserten var underbar! Vi stod längst fram och hoppade, skrek och lyssnade på musiken. Förbanden var Early to bed och Kill Hannah och de var båda otroliga!! När Aiden kom in, då var det magiskt. wiL kom fram till mig och såg mig rakt i ögonen, medan jag fick sjunga i hans mic. Jag tog i Nicks bas och tillslut fick jag tag i wiL francis fimp, snuskigt, men ändå.

Jag och gitarristen i Kill Hannah :)