j. Karlsson

Idag när jag gick hem från bussen såg jag några grässtrån som ljuset passerad igenom på ett fascinerande sätt, så jag kände att jag var tvungen att fota lite. Kan då säga att det var ganska längesen jag gjorde det så det känns kul att få tillbaka lusten! Dessutom märkte jag nu hur roligt jag faktiskt tycker det är att stå bakom kameran, fast mina bilder inte alls är i toppklass. Jag älskar känslan helt enkelt!

Tänkte göra lite färdiga fotoinlägg nu, eftersom att jag inte har alla mina foton på den bärbara så. Låter inte det fint? :)

Som hela min klass säkert märkt har jag en jobbig dag idag. Jag blev hemskickad nästsista lektionen av min lärare för att jag var absolut inte i pyskiskt skick att jobba direkt. Anledningen är att jag har  typ gått in i väggen (hade föredragit en dörr). Det där var nog årets sämsta skämt? Anyway, det är nästan så att jag skäms för att berätta det, men det är ju bara sanningen. Nog är man väl ganska misslyckad som lyckas göra det efter fem veckor i ettan, men ni känner ju mig. Jag måste alltid, alltid vara perfekt och nu när det finns så otroligt många duktiga i min klass och jag har inte en blekaste aning om vad våra lärare förväntar sig av oss så överanstränger jag mig som en idiot.

Fast jag kanske inte pluggar 15 timmar om dygnet så har jag ändå alltid ett moln hängande över mig. Men idag bestämde jag mig för att göra något åt det, så jag satte mig ner och pratade med min mentor, som verkligen förstod mig. Så nu har hon och jag en liten överenskommelse kan man väl kalla det och hon ska hjälpa mig med att inte falla in i nånting dumt och onödigt och han ska dessutom försöka pilla runt lite i min kursplan. Hur jävla underbart är inte det?

Nä, vi på NTI har verkligen engagerade lärare, tummen upp för det!

Väldigt random och väldigt gammal bild.

Jesper, jag vill bara att du ska veta om att jag behöver dig i mitt liv. Nu när du inte har varit hos mig har allting blivit mycket tyngre. Visst, jag träffade dig för två dygns sen, men jag saknar ändå dig så sjukt mycket. Klart att det ligger någonting bakom det vi pratat om, att jag sover mindre när du är med mig, men det tar mycket längre tid för mig att somna när jag inte har dig vid min sida.

Du är en av de viktigaste ljuspunkterna i mitt liv. När allting känns tungt, som det tyvärr gör ganska ofta nu för tiden, så finns du där och lyfter upp mig. Alla sådana där småtillfällena när det räcker med att du bara tar mig i dina armar så är allt bra igen, är så mycket jobbigare när du inte finns där. Du kan alltid få mig att skratta, även när jag bara vill skrika på dig för att jag är så jävla förbannad så får du mig ändå alltid att skratta och drar mig rätt in i din famn. Det älskar jag nog mest av allt med dig.

Jag vill dela mitt liv med dig, jag vill bo med dig, jag vill verkligen det.
För jag älskar dig så otroligt mycket <3

       

Idag firar jag och Jesper vår ettårsdag, vilket känns helt jävla underbart. Det är första gången någonsin jag firar en ettårsdag och det känns underbart att göra det med honom. Just nu är vi hemma hos honom och han är i duschen. Jag har fixat mig nästa helt klar, har lagt smink som jag är riktigt nöjd med och Eleanor har fixat mitt hår och det blev skitnsnyggt! Så fort Jesper är klar ska vi åka hem till mig så jag får måla naglarna, raka benen, städa lite på mitt rum och ställa in massa ljus på mitt rum. Jag ska även fixa lite med min present till honom.

Klockan 8 har vi bokat bord på Olivers och de ska bli jättemysigt. Sen åker vi hem till mig och myser på.

Jag är övertygad om att kvällen kommer bli underbar.

Jag älskar dig högst Jesper Wärskog ♥

    

Nu mår jag sådär piss igen, men den här gången har det faktiskt hänt någonting. Ingen större sak kanske, men för mig är det otroligt viktigt. Sådana "problem" är alltid jobbigast alltså, när man själv mår jättedåligt av de, men ingen annan kan sätta sig in i situationen och förstå.

Hade suttit bra med en mysig tjejkompis, några koppar kaffe och massa glass nu. Men jag får nöja mig med att kaffe, muffins och något värdelöst tv-program.

Men som tur är brukar saker oftast lösa sig för mig, men just den här gången har jag inte all tid i världen på att få det bra. Jag är dessutom inte ensam om att jobba på det och jag är inte säker på att personen som borde hjälpa mig förstår hur jag känner? Men sen är ju denne jävligt bra på att hålla masken också så man kan aldrig veta.

Ibland tycker även jag om överredigerat, även om jag inte gillar folk som suger uppmärksamhet som duktiga fotografer fast de bara är grymma i photoshop.

Egentligen har jag matte nu, men vår grupp fick sluta drygt en halvtimme tidigare för att vi blev klara så snabbt. Då tog jag chansen att gå ner och prata lite med studievägledaren om att jag vill börja med tyskan redan i år, istället för att göra det i 2an och 3an. Det låter ju ganska smart tycker jag, eftersom att jag måste göra det hur som helst och redan har gjort hälften, så då tappar jag ju bara kunskap på att pausa ett år.

Frågan är bara om jag orkar mer skolarbete? Jag håller redan på att pressa ihjäl mig själv, men om jag bara lugnar ner mig så kommer det säkert gå bra, eftersom att jag har ett jättebra schema.

Men, hur jobbigt är det egentligen att plugga på distans? Någon som har prövat och kan dela med sig av sina erfarenheter?

Jag har bara börjat fundera kring de här läskebackarna. Finns de fortfarande kvar? Jag har i alla fall inte sett en utanför en restaurang på hur länge som helst. När jag var mindre hade vi ofta en läskeback i tvättstugan, men vi fick bara röra den en gång i veckan eller nåt och när det hände var man överlycklig och stod länge och funderade på vilken smak man skulle välja. Hur som helst så tyckte jag mycket bättre om att ta varsen liten glasflaska ur läskebacken istället för att dela på en 2liters cola.

                                

Hej hej, nu måste jag uppdatera annars blir Josefin förbannad på mig. Det betyder dock inte att jag tänker säga något vettigt. Kollade igenom balbilderna nyss i jakt efter en fin bild på mig till en grej. Den dagen var ju helt underbar och när man kollar på bilderna nu fattar jag verkligen, jag kommer aldrig vara så vacker igen på många, många år.


Ett år snart baby, jag älskar dig <3

Den här dagen är verkligen supermysig måste jag säga. Just nu sitter jag, Jesper och Ingela med våra bärbara datorer runt matasalsbordet, ganska illa, men mysigt. Samtidigt håller Ingela på att göra jättegod mat, fläskfilé i ketchupsås, mums! Dessutom har hon bakat kanelbullar, havrekaka och chokladmuffins, älskar när hon får sådana här bakryck alltså (;

Efter middagen ska vi sätta oss och kolla på P.S I love you tillsammans, ska bli mysigt! Jesper har köpt två påsar chips och dip och jag har köpt mig en Marabou Mintkrokant, grymt gott ska det bli.

Angående gårkvällen så blev den inte alls så bra som jag hoppats på. Jag och Jesper gick in klockan nio medan Sara, Josse och Olle stannade ute. Klockan tio hände lite grejer så Sara var tvungen att åka hem, riktigt synd. Vi andra gick in och jag fick dansa ungefär en halvtimme. Sen blev det bara skitmusik. De kunde allvarligt talat inte spela något annat än rap och hip-hop? Tro mig, man blir less efter någon timme.

Ken Ring var inte intressant heller, men det förväntade jag mig inte. Vi körde hem vid kvart i ett och när jag kom hem sov jag till 12 också låg vi kvar i sängen till fyra, mysigt <3

Jag är inte helt frisk än och det suger, jag måste vara på topp imorgonkväll. För det första måste jag få åka för mina föräldrar. Visst blir man alltid sjuk på helt fel tillfällen? Nåja, jag tänkte inte skriva så mycket, ska bara lägga in en bild och de så det händer någonting här. Ikväll ska jag se på Idol med familjen sen ska jag gå direkt och sova så man får sova ut så mycket som möjligt inför skolan imorgon.

Ni såg rätt, jag har spytt som en gris på bussen idag, så sjukt pinsamt! Har mått illa redan sedan morgonen, ärligt talat började jag känna mig krasslig redan på lördag morgon under lanet, men det bröt först ut på skolan i morse. Jag tvingade mig igenom Datakunskapen och blev lite bättre, drack kaffe på Svenskan och blev sämre, åt lunch och blev bra, sen sket det sig totalt. Jag gick aldrig på sista lektionen (mediekunskap) utan jag mådde så pass illa att jag bestämde mig för att åka hem 12.03

Självklart var det en dubbeldäckare som skulle ta mig hem och det var fullsatt på bottenplan. Alla som åkt sådana bussar vet om att det är lite småvingligt. Lägg till ett ganska grovt illamående på det så kanske ni kan lägga ihop ett och ett. Jag spydde såklart! Jag hann inte ens komma ut från Luleå så kom det, fyra gånger! Jag hade tur och han grabba åt mig en påse, men jag fick en hel del blickar och folk bytte platser så fort det hände. Jag hoppade av bussen på närmaste hållplats, någonstans i närheten av Rutvik och sedan fick Jesper komma och hämta mig med bilen. Gud så hemskt det var!

Resten av dagen har jag mått bra i magen, men jag har känt mig allmänt sjuk, varm och kall på samma gång, väldigt sliten osv. Jag känner mig bra nu, men har ändå bestämt att vara hemma imorgon så jag verkligen är på topp när jag väl återvänder till skolan på onsdag.

Nu ska jag kolla på ett eller två avsnitt till av Desperate Housewives sen ska jag krypa ner under mitt mysiga täcket och sova ut ordentligt.

Här är en överexponerad testbild på Robin som jag försökte fixa genom att dra ner kurvorna, alltså göra den mörkare, men den var ganska utfrätt så jag lyckades inte. Jag tycker i alla fall att den ger en speciell känsla!

Alla som har träffat min pojkvän Jesper vet om att han har så otroligt blåa och vackra ögon och han är inte ensam om det! Alla hans syskon är hur gulliga som helst och har ögon som det verkligen lyser om. Den yngsta blir ju automatiskt alltig gulligast enligt alla, men jag tycker ärligt talat att det är lika söta allihop. Hur som helst så ville jag fota någon av dem och Robin som är minst ställde upp. Jag förstår inte varför men alla Jespers tre yngre bröder verkar verkligen tycka om mig eller se upp till mig på något sätt?

Bilden är faktiskt inte så redigerade, självklart är den fixad lite, men inte så mycket. Han har så där fina ögon på riktigt!

         

Hej på er alla där ute, som antagligen sover vid det här laget. Klockan är fem på morgonen och jag är fortfarande vaken (woho!). Folk börjar bli lite trötta och det, men det är trevligt i alla fall. Under kvällen/natten har jag hunnit äta på Max, vara en sväng på Statoil och köpt nötter och kexchoklad, haft en jätteläskig kurragömma lek där en snubbe i en kanindräkt sprang runt och skrämde oss (jätteläskigt, jag lovar) också har jag suttit en hel del på taket. Taket är nog det mest minnesvärda av den här kvällen, utsikten var underbar och sällskapet var toppen. Några killar spelade gitarr och sjöng och jag försökte hänga med så gott jag kunde också snackade vi massa. Har lärt känna en hel del 2or idag och det är ju inte helt fel!

Ska klicka in ett par bilder jag tog från taket sen ska jag äta chips, dricka cola och försöka hålla mig vaken till 8-9 när jag ska åka hem

Efter lunchen satt jag, Josse och Rebecka i Hermelinsparken en stund också fick jag syn på en grön ormbunke, heter det så? Hur som helst så blev jag lite fascinerad av hur ljuset passerade genom dess blad så jag var tvungen att ta ett par bilder på den. Bilden till höger är jag faktiskt nöjd med. Bilderna ser väldigt redigerade ut, men jag har faktiskt bara rört de litegrann, det mesta var där naturligt.